"Robban, Robban tar du emot?"
För att inte ha fått så många timmars sömn vaknade jag imorse alldeles för tidigt. Gatan där jag bor är rätt traffikerad. Nån slags byggfirma ligger mitt emot, bilar och folk passerar varje dag så självklart hörs ljud hela tiden. Men imorse vakande jag av nått helt annat än det gamla vanliga. Jag tror att lägenhetshuset där jag bor äntligen ska börja renoveras, och det behövs! Huset är slitet, trappuppgången luktar unket och utanför entrén ser det inte välkommande ut. Kartonger, sopborstar och cigarettfimpar ligger slängda lite överallt. Men nu verkar det som sagt som att det ska bli ändring på det. Skönt!
För att återgå till i morse. Tänk dig att vakna av att det låter som om nån, från balkongen över, kastar ner tegelplattor rätt ner i asfalten. Det ljudet var vad jag vaknade av idag.
"Robban, Robban! tar du emot" var det nån glad, visslande, kotte som ropade.
Jag antar att Robban missade...
I huvudet på Emma:
Att vissa personer, som jag trodde jag kommit över, kan göra sig så påminda helt plötsligt.
